Det finns många sätt att hjälpa unga att hantera sina uppkopplade liv
Barn och internet
Internet går allt längre ner i åldern. I åldern 12-15 år har nästan var fjärde varit utsatt för mobbning, framförallt flickorna.
Enligt undersökningen Svenskarna och internet i tonåren har mer än var tredje (39 %) blivit oroad eller upprörd av något på internet. Även om endast en minoritet av eleverna själva utsatts för mobbning känner många elever till kompisar som blivit utsatta.
Enligt undersökningar vet vi inte ännu hur barn kommer att påverkas av att sitta länge framför skärmar men det finns kopplingar till bland den ökade tiden framför skärmen och psykisk ohälsa hos barn och unga.
SKÄRMTID
Det kan vara svårt att få ta reda på vad som passar bäst för olika åldersgrupper kring skärmtid dagligen eller veckovis och beroende på olika livsstilar, men det finns några rekommendationer som föräldrar och lärare kan utgå ifrån för att tänka rätt för barnens bästa. Det är viktigt att ha koll på barnens aktiviteter framför datorn jämfört med andra aktiviteter (utomhus, med kompisar, träning) och det är viktigt att du som förälder kan sätta gränser när det behövs.
Artikel
SKÄRMTID: SÅ HJÄLPER DU BARNET ATT HITTA BALANS
Livet framför skärmen kan vara väldigt varierande och har därmed många olika funktioner för användaren, både positiva och negativa. Har du ett barn som inte kan slita sig från mobilen eller datorn? Ibland blir suget för stort och användandet svårt att bryta.
Artikel
ATT FÖRHÅLLA SIG RÄTT TILL BARNS SKÄRMANVÄNDADE
Ta reda på vad ditt barn gör vid skärmen. Avsätt tid och sätt dig in i vad ditt barn gör vid skärmen. Ser på Youtubers – ta reda på vilka Youtubers hen ser på och vilka de är, spelar hen spel – sätt dig in i spelet.
Artikel
HUR PÅVERKAS VÅRA BARN SOM SKÄRMANVÄNDARE?
Det vi vet är att de kommer att påverkas, tiden får utvisa hur. Det vi däremot vet är att deras hjärnor växer och det gör dem extra känsliga. Det vi också vet är att tiden som läggs på att sitta framför en skärm tas från något annat.
Artikel
SKÄRMTID HOS BARN OCH UNGA – barnpsykologen svarar
En följd av pandemin är att tiden framför skärmar har ökat, inte minst hos barn och unga. Men hur påverkar surfplattor och mobiler barn – egentligen? Martin Forster, barnpsykolog på Kry, reder ut hur det ligger till.
Video
RÅD TILL FÖRÄLDRAR
Growingminds samlar den senaste kunskapen, forskning och ger verktyg för att just dina barn skall bygga självkänsla, utvecklas och leva hållbart. Sitter ditt barn för mycket framför skärmen och lyssnar inte när det är dags att äta? Vad kan man som förälder göra då istället för att bli irriterad
Podcast
SKÄRMTID- FÖRDELAR SOM FINNS PÅ NÄTET
Att våra barn redan i tidig ålder tillbringar tid framför skärmen vet vi, men hur mycket tid som är rimligt att spendera är ständigt omdebatterat. Men är mängden tid verkligen något att oroa sig för? Borde vi inte diskutera vad våra barn gör vid skärmen istället? I det här avsnittet pratar Björn Appelgren och Jannike Tillå med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, om vilka fördelar det finns med att unga är mycket på nätet, hur man använder sitt föräldraskap även i den digitala vardagen och varför skärmtidsbegreppet har spelat ut sin roll.
video
DET ÄR ÄNDÅ BRA MED SKÄRMTID
Länsstyrelsen har lanserat ett nytt kunskapsstöd om skärmtid, digitalt spelande och spel om pengar. Med stödet, som bland annat innehåller filmer, handledning och diskussionsmaterial, vill man öka kunskapen och bidra till diskussioner och reflektion bland föräldrar och andra vuxna om barns skärmanvändning.
PODCAST
STRIDEN OM SKÄRMTIDEN
Ute skiner solen, men i barnets rum är rullgardinerna nerdragna. Ingenting är viktigare än det som pågår på skärmen. Hur tar vi oss igenom sommarlovet utan att kasta ut modemet genom fönstret?
DATASPEL
Enligt folkhälsomyndigheten är e-sport ganska vanligt bland unga, i form av tävlingar i olika virtuella miljöer där man spelar mot varandra. Dataspel är ganska populära och det finns spelbolag som erbjuder vadhållning på e-sport, det är mer och mer vanligt att elever i högstadiet och på gymnasiet satsar pengar på e-sport. I årskurs 9 har 35 procent av de elever som spelat om pengar, satsat pengar på e-sport online, liksom 29 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet.
ARTIKEL
SPELANDE – kan också vara nyckeln till framgång
Det finns mobilspel, webbaserade spel och spel som kräver en särskild spelkonsoll. Ibland flyter de olika varianterna ihop när ett webbaserat onlinespel görs tillgängligt för en spelkonsoll. Det kan handla om att tävla mot varandra genom en app där användarna lägger till varandra.
ARTIKEL
RAPPORT
NÄR DATSPELANDET BLIR PROBLEMATISK
En kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. Den här kunskapsöversikten är en sammanställning av svensk och internationell vetenskaplig forskning om gaming disorder med särskilt fokus på barn, unga och unga vuxna.
RAPPORT
VAD KAN DU GÖRA SOM FÖRÄLDER?
Om du som förälder har ett barn som du upplever spelar för mycket dataspel och du märker att problematiken förvärras, då är det viktigt att söka hjälp i god tid. Den här webbsidan är till för att hjälpa dig att förstå allvaret i dataspelsmissbruket. Farorna och konsekvenserna finns på riktigt.
Video
SKAFFA KUNSKAP OM OLIKA SPEL
Länsstyrelsen har lanserat ett nytt kunskapsstöd om skärmtid, digitalt spelande och spel om pengar. Med stödet, som bland annat innehåller filmer, handledning och diskussionsmaterial, vill man öka kunskapen och bidra till diskussioner och reflektion bland föräldrar och andra vuxna om barns skärmanvändning.
Podcast
NÄR DATASPEL TAR ÖVER
Två legitimerade psykologer diskuterar ämnen relevanta för föräldrar och pedagoger såsom barns psykiska hälsa, föräldraskap, föräldrastilar, barnuppfostran och barnkultur. Annika Hofstedt, psykolog och enhetschef för Mottagningen för Spelberoende och Skärmhälsa på Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar om behandlingar för barn som spelar för mycket dataspel.
Podcast
OM BARNENS SPELSMISSBRUK
Hur får man koll på vilka spel barnen spelar, om de är bra och vilka de spelar med? Och hur får man dem att lämna datorn ibland? Detta säger Thomas Nilsson som är psykolog och som arbetat med frågan om problemspelande och spelberoende problem tillsammans med Matilda Westerman diskuterar han frågor kring dataspel i det här avsnittet.
Artikel
VAD SKA MITT BARN FÅ SPELA?
Att spela – i den här texten ett samlingsbegrepp för spel i dator, tv-spel, mobiltelefon eller surfplatta – har en stark attraktionskraft har knappast undgått någon förälder. Åldersrekommendationer och innehållsdeklarationer på spel ger information om i vilken mån innehållet kan uppfattas som olämpligt för barn i olika åldrar.
SOCIALA MEDIER
Enligt undersökningen Svenskarna och internet nio av tio barn som går i högstadiet använder sociala nätverk och 87% procent gör det dagligen. Snapchat är den mest använda tjänsten som används av tre av fyra elever, Instagram är på andra platsen, hälften av eleverna använder Facebook dagligen men nästan lika många är användare av Twitter. TikTok som en video fokuserad social nätverk blir mer och mer populär hos barn och unga.
Artikel
NIO AV TIO HÖGSTADIEBARN ÄR PÅ SCOCIALA MEDIER
Undersökning från Svenskarna och internet visar att på högstadiet är nästan hälften Facebookanvändare och nästan lika många Twitch användare. Det är ungefär var tredje högstadiebarn som använder Twitter och var fjärde använder Tiktok. Snapchat är ganska populär men det finns övriga applikationer också.
Artikel
SOCIALA PLATTFORMAR
Sociala medier eller sociala nätverk är ett samlingsnamn för flera olika tjänster och plattformar på internet. Det rör sig om mobilappar och webbplatser med fokus att dela bilder eller länkar, skapa inlägg, videoklipp och mycket mer.
Hela 9 av 10 12-15-åringar använder sociala medier. 3 av 4 gör det dagligen.
Artikel
BARN SOM KÄNNER SIG UTANFÖR PÅ SOCIALA MEDIER
Med den stora närvaron på sociala medier kan många barn känna sig utanför om de inte är med på bild på sociala medier där andra kompisar är med. Men det finns viktiga sätt att lära sig saker om livet för ett barn som känner sig utanför.
Artikel
SÅ ÄR DE UNGAS DIGITALA LIV
Många föräldrar upplever att de har koll på vad deras barn gör på nätet – men barnen svarar att de inte vet allt.
Barn födda under 2000-talet har växt upp jämsides med internet och utvecklingen av sociala medier.
SOCIALA MEDIER OCH PSYKISK OHÄLSA
Som ung finns det både risker och möjligheter förknippat med
sociala medier. Fördelar man sett med att som ung umgås online
är ett ökat socialt stöd, ökat socialt kapital, stärkt självförtroende
och en möjlighet att på ett tryggt sätt öppna upp sig och utforska
nya identiteter. Nackdelar man observerat är ökad risk för
nätmobbning, social isolering, depression och att exponeras för
skadligt innehåll, dvs för sociala medier tycks det finnas en liten negativ koppling
mellan tid och välbefinnande samt innehåll och välbefinnande.
Rapport
DIGITALA MEDIER OCH PSYKISK OHÄLSA HOS BARN
Statens medieråd är en expertmyndighet
på området barns och ungas medieanvändning i vardagen, med särskilt fokus på eventuella
skadliga aspekter och de har gjort en forskningsöversikt och samlat vetenskapliga underlag kring en eventuell koppling mellan digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Rapport
MÅR UNGA SÄMRE I EN DIGITAL VÄRD?
Mind är Svensk organisation som erbjuder stöd för psykisk hälsa och de har gjort en forskning och rapport om psykisk hälsa hos barn och unga kopplad till digitala värdar. Dagens barn och unga tillbringar en stor del av sin vakna tid i olika digitala världar. Sedan mobilen blev deras främsta följeslagare uppger också fler unga psykiska besvär och konsumerar både mer sjukvård och antidepressiva läkemedel.
Artikel
DÄRFÖR ÖKAR PSYKISK OHÄLSA BLAND UNGA
Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten mäter psykisk ohälsa bland barn och unga via undersökningen Skolbarns hälsovanor, i undersökningen får barn och unga svara på frågor om besvär med sömnen, nedstämdhet, irritation och nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.
Rapport
UNGA, MEDIER OCH PSYKISK HÄLSA
Statens medieråd har gjort en undersökning och resultat av deras rapport visar att drygt en fjärdedel av respondenterna i ålder 13-18 år har nedsatt psykisk välbefinnande. De beskriver och analyserar svenska ungdomars självskattade psykiska välbefinnande
i relation till deras självskattade medieanvändning, några faktorer som kan vara positiva respektive negativa för den psykiska hälsan samt demografiska bakgrundsfaktorer.
KROPPSIDEAL & SOCIALA MEDIER
Skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmående hos unga. Enligt Lunds universitet undersökning finns det skillnad i självförtroendet hos tjejer i mellanstadiet och högstadiet som kan vara koppad till användning av sociala medier i början av puberteten. Kroppsideal kan påverka lärandet negativt i skolan. Det är viktigt att föräldrar och skolan kan möta elever i deras tankar kring kroppsideal och identitet och åtgärder kan vara att öka elevers medvetenhet om hälsa och självkänsla som ett redskap för ett stå emot samhällets kroppsideal.
Artikel
BARN OCH SJÄLVKÄNSLA
Artikel
PRATA OM UTSEENDE OCH IDEAL
Frågor att ställa om ideal och press: Är det verkligen ditt utseende som bestämmer hur du mår? Mår du bra av de konton på sociala medier du följer? Varför tycker du om vissa personer? Går det att tänka annorlunda om ideal? Är du med och påverkar idealen? Vad är fint och bra med din kropp?
Artikel
SKÖNHETSIDEAL VI FÖR VIDARE TILL VÅRA BARN
Många unga drivs av en önskan att bli något – att bli rik, berömd och inflytelserik. Många har dessutom uppfattningen att vägen dit går via YouTube och sociala medier, där ett vackert utseende snabbt visar sig ge fördelar. Inte sällan har dessutom så kallade influencers ett stor fokus på just utseendet.
Podcast
SOCIALA MEDIER & KROPPSIDEAL
Kan kroppsideal och den perfekta tillvaron som visas upp i sociala medier leda till psykisk ohälsa för barn och unga? I detta avsnitt av podden “Ungas digitala vardag – en podd om allt det där föräldrar oroar sig för” får du tips på hur du kan stötta och hjälpa ditt barn att tycka om sin kropp så som den är.
NÄTMOBBNING
Många av mellan- och högstadieelever har fått något kränkande eller sårande skrivet till sig på nätet under senaste åren trots att skolor aktivt försöker motverka nätkränkningar. Mobbning via nätet brukar vara ett upprepat beteende med syftet att irritera eller skrämma dem som mobbningen riktas mot. Det är viktigt att ha lite kunskaper om vad det är för att kunna skydda oss och andra mot nätmobbninggens negativa konsekvenser.
ARTIKEL
VAD ÄR NÄTMOBBNING?
Nätmobbning. Nätkränkningar. Cyberbullying. Näthat. Benämningarna på den utsatthet som barn och unga kan hamna i på nätet är många. Å ena sidan kan det kännas oviktigt att sätta namn på allt, det viktiga är att de som råkar ut för något som de inte mår bra av berättar det så att de får hjälp.
ARTIKEL
KRÄNKNINGAR OCH MOBBNING PÅ INTERNET
Hur kan man förstå och möta kränkningar och mobbning på nätet? En utgångspunkt kan vara att fråga vad det innebär att gränsen mellan fritid och skola inte blir lika tydlig i och med tillgången till internet. Det som händer på internet och sociala medier, oavsett var det sker: i hemmet eller på väg till skolan, påverkar det som sker i skolan.
ARTIKEL
EXEMPEL PÅ UTSATTHET
- Elaka kommentarer
- Ryktesspridning
- Spridning av kränkande bilder/videos
- Manipulerade bilder
- Utfrysning
- Identitetsstölder
- Hatgrupper
- Hot
Rapport
UTSATT PÅ INTERNET
Statens Medieråd har gjort en internationell forskningsöversikt
om nätmobbning bland barn och unga. Denna internationella forskningsöversikt beskriver det aktuella kunskapsläget på området hat och mobbning på nätet som involverar barn och unga. Vi har med arbetet framförallt velat vidga förståelsen genom att inte enbart fokusera på de drabbade. Därför behandlar forskningsöversikten även frågor som varför vissa blir aggressiva på nätet – och vilka åtgärder som kan förebygga.
PODCAST
HUR VANLIGT ÄR DET MED NÄTMOBBNING?
Hur vanligt är det att våra barn utsätts för kränkningar på nätet? Hur ska man göra om man får veta att ens barn blir mobbat – eller mobbar – i en chatt eller sociala medier? Och hur kan vi föräldrar bli bättre på att hjälpa våra barn att bli schyssta förebilder på nätet? I det här avsnittet möter vi Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på Stiftelsen Friends, som arbetar mot mobbning i samhället.
Video
NÄTMOBBNING PÅ SOCIALA MEDIER
Noll Tolerans mot mobbnings nya filmer sätter ljuset på några smärtpunkter i människors attityder till varandra. Det korta formatet och tillspetsade innehållet syftar till att väcka tankar och diskussion och vara ett verktyg för att medvetandegöra dolda fördomar.
Podcast
AVSNITT OM NÄTMOBBNING
Detta program handlar om nätet. Vi möts ofta av siffror som skrämmer vuxna. Men hur ser det ut egentligen och hur ska vi göra? Vilket förhållningssätt ska vi vuxna ha till mobilen och sociala medier?
Video
ÖKA DIN KUNSKAP OM NÄTKRÄNKNINGAR
Många tror att näthat och nätmobbning är en ungdomsfråga. Men vi vuxna är tyvärr också ofta taskiga mot varandra i sociala medier. I Friends nätrapport (2019) svarar mer än hälften av de unga mellan 13–16 år att de har sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. Därför är det av stor vikt att vuxna agerar goda förebilder, även på nätet. En av de viktigaste faktorerna för att förebygga kränkningar och mobbning är att det finns trygga vuxna att prata med om något händer.